Kanaliserad text

När din själ vaknar, i början kanske i korta stunder, känner den igen sig själv. När du känner igen dig själv känns det som du kommit hem. Det känns inte konstigt utan helt naturligt, mer självklart än du kände innan. Själen förstår att allt hemskt som hänt bara var en dröm. Och nu vill den skapa en ny dröm där den kan finnas i glädje och kärlek. Den börjar öva. Själen tar tillbaka sig själv och det den alltid har vetat.

Du börjar att drömma en dröm där önskningar att få upptäcka mer av dig själv och ditt ljus, slår in. För att upptäcka dig själv är att upptäcka världen. Du vill upptäcka det vackra på jorden. Själen förstår att helvetet aldrig fanns. Det var bara något som skapats åt oss för länge sedan och som vi fortsatt skapa.

Först skapades paradiset. Där skulle du kunna leka med din gudskraft. Dansa med moder jord och naturen. En plats för gudar att växa. Men något förändrades och med den heliga fria viljan lurades vi att skapa mardrömmen. Nu är dags att med fri vilja igen skapa en fantastisk värld, en ny värld där våra barn kan växa. Du kan välja att göra detta på ditt medvetna sätt. Det är ditt val om du vill fortsätta leva i mardrömmen eller stiga in i din egen fantastiska drömverklighet. I vår nya gemensamma verklighet. Ett nytt paradis.

Vi har nu länge hjälpt till att skapa mardrömmen, helvetet på jorden, för att kunna förstå och känna skillnaden. Men vi stannade så länge i mardrömmen så att vi glömde vilka vi var. Vi glömde att det är vi som är skaparen, att det är vi som tillsammans med universum besitter skaparkraften.

Därför kan det kännas trögt i början. Vi är så vana vid krig och misär. Vi är vana vid att lämna bort vår egen kraft till andra. Att driva omkring utan egen riktning. Att motstå vårt eget flöde och följa med i andra onaturliga flöden.

Vi tyckte till en början att det var skönt att slippa ansvar, skönt att få vara offret, förövaren eller räddaren. För då slapp vi rädda oss själva. Vi slapp ha kontakt med det heliga, känsliga, lekfulla barnet inom oss.

Vi rättfärdigade och förnekade förövaren inom oss. Och den dagen vi upptäckte och accepterade barnet och förövaren inom oss, blev vi den som sedan skulle rädda världen och ställa allt till rätta - utanför oss själva.

Vi slapp förstå att i denna eviga triangel av offer, förövare och räddare var vi fast i en inre teater som aldrig tog slut.

När vi börjar se och starta vår helande resa tror vi att vi behöver anstränga oss förfärligt för att ändra på mardrömmen. Men det är egentligen så lätt, så lätt. För det handlar inte om att bli någon ny, utan du ska bli dig själv.

Det handlar om att skala löken och komma tillbaka till dig själv. Och utifrån dig själv agera i livet. Att bara vara autentisk, hitta din passion, låta andra inspireras att sluta med teatern är din uppgift. Det är bara detta du behöver göra. För då skapar vi sannerligen en ny dröm. Först en och en, sedan tillsammans.

Kanske du redan lever i ett paradis. Då har du lyckats. Bara att fortsätta att medvetet drömma din önskedröm. Jobbet behöver göras varje dag. När din själ har vaknat och du förstått, så börjar du styra och välja. Du navigerar din upplevelse genom verkligheten. Med allvar och med humor - i ödmjukhet och i glädje.

Efter eoner av tid och lekfullt skapande kommer anden att få vakna en gång till för att komma hem och förenas med evigheten. Men det är en annan händelse. En annan dröm, en annan historia. Långt in i alla universums mitt.