Vad är fantasi och vad är verklighet? Hur förhåller sig dröm, fantasi och verklighet till varandra? Drömmer vi när vi är vakna och är vi vakna när vi sover?

Ja, alla sådana frågeställningar har jag länge haft intresse för och jag lär mig nytt varje dag. Både utifrån och inifrån, men mest kanske genom att utforska mitt eget inre. Jag reser i mitt inre och känner mjukt efter vad som verkligen känns sant och vad som är pålagt, programmeringar från mina livserfarenheter.

I den senare delen av 90-talet var jag med i en meditationsgrupp. Vid ett tillfälle fick jag en stark vision, att världen skulle delas upp i två, “De rättfärdiga” och “De orättfärdiga”. Jag såg en djup spricka mellan de två världarna. En spricka som blev större och djupare för varje dag. Jag drömde många bibliska och arketypiska drömmar. Domedagen var nära. Varje dag skulle det bli ett längre och längre avstånd mellan de två världarna. Det skulle bli svårare och svårare att hoppa över och byta sida om man så ville. Många riskerade att ramla ner i ravinen. Eller bli fast på en sida man inte ville vara på. Till slut, en dag, skulle det bli en djup, bred ravin mellan de två världarna. Man skulle få välja sida, ljuset eller mörkret, medvetenheten eller omedvetenheten, himmel eller helvete. Det blå eller det röda pillret (1). Man fick välja om man ville bli hel, komma hem eller fortsätta vara en sökare, famlande i mörkret, för evigt.

Jag blev livrädd. Jag fick mardrömmar.

– Vem är jag? Vad är jag?

– Är jag ond eller god?

– Vilken sida tillhör jag?

– Klarar jag hoppet?

– Behöver jag ens hoppa?

Jag hade alltid varit intresserad av psykologi, religion, fysik, rymden, science fiction, kvantfysik m.m. Men där började en helt ny inre resa vid 33 års ålder. Dualismen och uppdelningen, skrämde mig på ett djupt, djupt plan:

– Är jag lämnad att leva i en mörk, dystopisk värld?

– Hur kan jag se till att landa i en harmonisk och ljus värld?

– Är jag ens värd att vara en del av den lyckliga världen?

– Går det verkligen att må bra, att vara lycklig?

– Har jag ett val? Vem väljer åt mig?

– Vem dömer mig?

– Blir jag lämnad ensam?

– Vad är meningen med allt?

Jag vände ut och in på mig själv. Parallellt med arbete, barn och familj, lärde jag mig allt jag kom åt. Jag gick kurser, mediterade, gick i terapi, gjorde tidigare liv-regressioner, pluggade till terapeut och jobbade med utsatta människor.

Men jag landade ändå i en mörk värld av ångest, rädslor och självtvivel. Ingen förstod exakt vad jag pratade om, då på 90-talet. Själens mörka natt hade startat, och ingen kunde hjälpa mig. Jag upplevde att jag stod på fel sida av ravinen och såg hur den vidgades. Jag var dömd att leva i dystopin – en helvetesdröm.

Ibland undrade jag om jag ens var värd att finnas. Men djupt inom mig förstod jag att det inte gick att utplåna min själ, min existens. Det var omöjligt att utplåna mig själv. Min själ skulle för alltid finnas kvar. Jag kände mig fastlåst. Det fanns ingen utväg.

Så jag höll ut. Mitt nyfödda barn blev min räddning. Jag hade någon och något att leva för. Med tiden förstod jag mer och mer hur det låg till. Att allt börjar med mig själv, mitt inre. Det är jag som gör valen. Jag är inget offer. Jag gick ett steg djupare för att hitta vem jag är bakom tankar och programmeringar. Och där fann jag till slut en acceptans och ett lugn.

Många studier, insikter, erfarenheter och år senare kom jag fram till att jag befann mig i en kollektiv mardröm. Samtidigt befinner jag mig i min egen dröm, min verklighet som jag skapar varje dag. På samma sätt som jag som människa, somnar och drömmer på natten, somnade min själ efter jag föddes. Min själ började drömma mitt liv i den fysiska verkligheten jag föddes in i.

Så oavsett om jag sover på natten eller är vaken på dagen är det alltid som en inre dröm, en ström av tankar, känslor, bilder och upplevelser, som jag kan betrakta. Ibland kunde jag styra både natt-drömmen och dag/verklighets-drömmen med medvetenhet, val och önskningar. Det hela är en märklig mekanism hur vår verklighet och våra upplevelser blir till.

Vi alla har också en gemensam “verklighets-dröm”, en kollektiv verklighet som vi hela tiden skapar och styr tillsammans. För att ändra vår värld, vår verklighet, behöver vi, våra själar, drömma in något nytt, något bättre. För allt börjar med oss, en vision, en dröm som blir en tanke som sedan går till handling. När vi handlar skapar vi bit för bit, bild för bild, i verkligheten vi lever i.

Så om vi får fatt i den neutrala betraktaren inom oss kan vi drömma medvetet, tänka och styra vad vi vill åstadkomma i världen och vilken värld vi vill leva i. Vi kan också kunna låta våra gamla programmeringar bestämma, gå på autopilot, låta omvärlden, mardrömmen vi hamnat i, diktera vår verklighet. Då blir vi offer och saker bara “händer” oss utan att vi förstår hur det kommer sig och varför.

Min vision, min nattliga dröm om den delade världen handlade om just detta. Ett “val” om vem jag vill vara och var jag vill vara. Vad jag vill uppleva och framförallt hur jag vill uppleva livet och världen. Lever jag i paradiset eller helvetesdrömmen?

Den handlar också om vad jag vill lämna efter mig när mitt jordeliv är över. Hur jag vill att de som kommer efter, barn och barnbarn ska uppleva världen, vår kollektivt skapade dröm. Jag har ett ansvar att föra kunskapen vidare om hur man skapar en bättre värld, att det alltid börjar inom varje människa, med en tanke, en känsla, en dröm som skapar en handling.

Så hela syftet med den här boken/bloggen är att jag vill dela min personliga resa, hur vi kan läka och börja drömma för att skapa en bättre plats att leva på. Jag delar också hur den platsen kan komma att se ut, ur ett mänskligt/andligt perspektiv. En del av oss behöver förstå och befria oss från det förflutna, tankar, känslor och beteenden som håller oss tillbaka, innan vi kan börja drömma. Jag har valt den vägen och jag ägnar en stund varje dag att försöka skapa klarhet inom mig. Min process, mitt medvetna val startade 1998 och är fortfarande igång, den är livslång. Nu har jag ett helt annat lugn inom mig för jag har läkt många av mina sår och har en god kontakt med mig själv.

Jag önskar att du som läsare också börjar drömma in en fantastisk framtid och slutar fokusera på allt som inte är bra. Ignorera allt negativt som inte leder dig vidare. Ta paus från det nedbrytande bruset omkring dig. Negativitet leder inte till mycket mer än att man blir tung i sinnet. Ett tungt sinne har svårt att tänka klart och se sanningen.

Att se “sanningen” är inte samma som att vara negativ eller positiv. Sanningen är oftast neutral. Negativiteten, positiviteten eller neutraliteten finns endast inom oss, som ett filter i mitt och ditt sinne. Filtret sitter där som ett dömande eller bedömande av allt som finns och händer.

Jag hoppas att texterna kan hjälpa dig att skapa eller väcka några härliga minnen, känslor och inspirerande tankar till liv i dig hur livet kan te sig. Hur livet faktiskt borde vara!

Jag hoppas också att du får en liten förklaring på hur det skulle kunna gå till, och varför vi är där vi är. Hur saker fungerar på ett andligt plan. Varifrån vi kommer och vart vi ska.

Åtminstone önskar jag att din fantasi och dröm utvidgas lite, om vad som är möjligt att åstadkomma i en ny värld. Och att du kan få lite tips hur du kommer in i din nya drömvärld, i vår nya dröm.

Jag skriver som sagt en del av min personliga resa, särskilt i början. Det är för att förstå hur jag har kommit hit, få ihop vissa delar och föra historien vidare.

Många av texterna i boken är kanaliserade. Kanaliserad betyder jag blundar och skriver utan att tänka särskilt mycket. Det får bara flyta på. Alla kanaliserar ibland, går in i så kallat flow, flöde. Så det är inte så märkvärdigt som det låter.

Så jag sitter lite på sidan och låter boken skrivas av mina händer, min hjärna, mitt hjärta, mitt undermedvetna, mitt högre jag, min fantasi, mina guider, det kollektiva medvetandet, existensen, utomjordingar, Gud... Ja, bestäm du vilken modell som passar dig bäst!

Ibland känns det som att det är det något högfrekvent, kanske maskulint som talar, och ibland kommer något mjukt, mer feminint som pratar i vi-form. Därför växlar det i vissa kanaliserade texter helt okontrollerat mellan “vi” och “ni”, “du” och “man”. Jag låter det vara så. Operfekt.

Jag kommer heller inte lämna referenser till det jag kanaliserar. Naturligtvis är jag inspirerad av många människor, medium, mästare, tänkare, religioner, teorier, psykologiska modeller, sagor, kulturer och filosofier. Jag har mina filter.

Boken har skrivits så neutralt det går, så att alla, oavsett etnisk/religiös bakgrund kan ta till sig texterna. Men vissa koncept ingår som att det finns ett allmedvetande (en Gud) och att vi har själar.

De kanaliserade texterna befinner sig hela tiden mellan fantasi och verklighet, och uttrycks som om de vore sanna. Den innehåller paradoxer och ibland kluriga formuleringar för att väcka din egen tanke, sinne och kanske själ. Ta då bara in energin och känn om den passar ditt synsätt. För det här är bara ett perspektiv bland många. Allmedvetandet har många namn, många ansikten och perspektiv. _________

(1) Refererar till filmen "the Matrix" som kom 1999.